1- Jämför Skolverkets skrivelse för pedagogiks planering och den planering som ligger för Kemi i årskurs 8. Har läraren gjort en tydlig pedagogisk planering enligt de 5 punkter som finns eller finns oklarheter?
Pedagogisk planering har fem centrala områden:
· Planering.
· Genomförande.
· Kunskapsbedömning.
· Uppföljning.
· Dokumentation.
Medan vi konstaerar att pedagogisk planering också gjordes för kemi i årskurs 8 där den har:
- Syftet som är planering.
- Konkreta mål som är genomförande.
- Bedömning som är kunskapsbedömning.
- Undervisningen som är uppföljning.
- Tabellen som är dokumentation.
Så Jag kan säga att läraren har gjort en tydlig pedagogisk planering enligt de fem punkter som finns.
2- Jämför mot kursplanen (vilket innehåll och vilka förmågor ska tränas på)?
Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen. Där framgår också i vilka årskurser olika delar av innehållet ska behandlas. Det centrala innehållet är indelat i kunskapsområden som tillsammans täcker centrala delar av ämnet. Det är i regel samma kunskapsområden som återkommer i de olika årskurserna och skapar på så sätt en röd tråd i ämnet genom hela utbildningen. Medan för kemi i årskurs 8 kan vi se att läraren genomför de konkreta mål. Till exempel: att eleverna kan beskriva de begrepp som ingår i arbetsområdet och kunna genomföra undersökningar samt formulera enkla frågeställningar, planera, utföra och utvärdera. Dessutom bör eleverna veta varför kolatomen är så speciell och lära dig varför kolföreningar är så vanliga och viktiga, hur kolföreningar är uppbyggda, vad som skiljer olika kolföreningar åt.
När det gäller de förmågor handlar de om del av kemisk ämne. Så avser läraren att eleverna:
- förstår begrepp, modeller och teorier och att kunna förklara biologiska samband i naturen och samhället.
- genomför systematiska undersökningar.
- använder sina biologikunskaper för att kommunicera, ta ställning och granska information.
3 - Analysera nu läromedelstexten. Fundera på vad i texten som är ämnesspecifikt? vilka ord i texten är skolspråk/ allmänakademiska ord?
Läromedelstexten:
Läromedel avser pedagogiska hjälpmedel som använda i undervisning. De har använda båda teknikorienterade som datorer, lärplattor med bilder. Användningen av dessa metoder hjälper eleven att satsning och förstå innehållet i lektionen.
Det finns många ord som är ämnesspecifika till exempel: ljusenergi, koldioxid, druvsocker, syrgas, cellandning, fossila bränslen, och biobränsle.
Vi kan säga hela texten är allmänakaemiska ord på grund av de skrivit på ett explicit sätt som tydliggör alla informationer in text för att eleverna förstår den.
…………………………………………………………………………………….
|
Tänk att du skulle studiehandleda eleven Ersan inom ämnet. Vi träffade honom under webbkursen Kartläggning för nyanlända. |
4- Vilka ord och begrepp kan bli svåra att förklara för honom och varför? Välj ut 10 ord ur texten, vilka ord skulle du välja? Varför? Hur hade du förklarat dem för Ersan? Hur kan Ersan sedan lära sig dem? (begreppskartor, sammanhang osv- se texten från Lärportalen).
På grund av Ersan har ingen utbildning i sitt hemland och gick inte till skolan blir den svårighet med honom att förstå många ord, särkilt orden som är ämnesspecifika. till exempel: ljusenergi, koldioxid, druvsocker, syrgas, cellandning, fossila bränslen, biobränsle och vattnets kretslopp.
- Det finns många metoder som jag som studiehandledare kan använda dem för att jag kan förklara och förenkla texten för Ersan. Till exempel , jag ska börja med det språket som han behärskar och sen ska jag använda bilder och filmer som kartläggningen visade att Ersan är intresserad av mobilen och datorn för att klargöras och utvecklas uppfattningar och begrepp för honom. Småningom kan Ersan genom upprepningen, redogörelsen förstå och genom frågorna att lära sig mer. till exempel vilken bild handlar om ljusenergi där han måste välja en av dem och veta den rätta bilden.
5- Hur kan du introducera texten till Ersan om du skulle behöva börja från hans erfarenheter och sedan gå mot det mer abstrakta? Vad hittar du i kartläggningen som skulle kunna vara intressant att ta utgångspunkt i? (från det konkreta/ elevens erfarenheter till det abstrakta).
Jag ska börja med de punkter som kartläggningen visade dem och som handlar om de aktiviteter som Ersan var intresserad av dem. Hans intresse var djurskötare och bilmekaniker så jag kan förklara för honom hur det regnar, och hur växterna växer om kring honom. Jag kan också tydliggöra utifrån sin intresse som en bilmekaniker att visa för honom att koldioxid är en av avgaser som släpps ut från bilar. På grund av Ersans andra intressena med datorn och mobilen kan jag använda digital redskap som hjälper honom, till exempel bilder och videos.
Framför allt måste jag börja med det språket som Ersan behärskar och sen jag jobbar vidare i det här området genom att utgå från Ersans uppgifter som han känner igen sig i och gradvis höjer abstraktionsnivå. Ersan måste träna att resonera och argumentera genom jobbet in mindre grupper för att han kan lyssna och delta på andras resonemang och argumentation kring kemi.
6- Om Ersan ska läsa texten, hur skulle du kunna stötta honom före, under och efter läsning (lässtrategier)? Beskriv om du skulle ha studiehandledningen före, under eller efter lektion och motivera varför.
I allmänhet behöver alla som jobbar i undervisningsprocess att ta åtgärder före, under och efter undervisningen. För mig som en studiehandledare måste jag vara redo på varje steg för att eleven kan utveckla sina kunskaper och informationer som han eller hon behöver.
Före:
Jag kan stötta honom före läsning genom förberedelsen på grund av texten innehåller svåra ord och begrepp som kräver för mig som studiehandledare att behäskar det språket som är elevens första spårket och förstå centrala begrepp. Dessutom kräver det att jag organisera med läraren om vilka punkter är starka som eleven har eller punkter som behöver ett stöd. Enligt Lise Iversen Kulbrandstad (2012) fasen före läsning har två mål; dels ska eleverna bli nyfikna på texten och dels ska de bli bättre rustade att möta texten.
Under:
Studiehandledaren bör göra under läsningen att eleven försöker förstå enskilda ord och begrepp i texten för att förstå okända ord utifrån det språket som eleven behäskar. Jag ska organisera med läraren vad som är viktigt i en text beroende på syfte med läsningen och ställa frågor till texten om exempelvis oklarheter och samband. En oerfaren läsare behöver tydliga riktade instruktioner för att kunna avgöra vad som är viktigt och fokusera på det. Jag ska uppmuntrar samtalen till problemlösning och resonerande och använda tekniska hjälpmedel för att öka interaktionen. vi behöver titta på vilka läsförståelseprocesser Ersan behärskar och vilka han behöver fortsätta att utveckla för att kunna använda sin läsförmåga.
Efter:
Under läsningen genom upprepningen, redogörelsen och uppföljning förstår eleven småningom texten och kunna att läsa en ämnestext för att han når till abstraktionsnivå.
|
7- När du har genomfört din handledning ovan. Hur hade du rapporterat till läraren om hur du hade genomfört din handledning? Beskriv handledningen på ett professionellt sätt, använd yrkesspråket och relevanta termer i din beskrivning. Dokumentera din (fiktiva) studiehandledning i din blogg. Diskutera först med din grupp (alla stöttar varandra), alla skriver sedan individuellt med egna ord. |
I den inlärningsplanen har jag utgått utifrån: - kursplan i ämnet ( innehållet och förmåga).
- Lärarens planering.
- Elevsbehov ( kartläggningen)
- Språk- kunskapsutvecklande.
- Interkulturellt perspektiv.
Där jag jobbade genom många steg som är:
syftet: Jag använde materialen som hjälper Ersan att förankra och utveckla kunskaper på basis av sina intressen, erfarnheter och förkunskaper som hade med sig för att kan ta ställning eller fråoga i områden som handlar om miljö, hälsa och samhälle. Dessutom gav jag honom ett stöd genom det språket som han behärskar för att förklara och förenkla de kemiska orden och begreppen i samband i samhället.
- Genomförande: genom degitala redskap och gemensamt språket mellan oss, vill jag att Ersan nå till planens mål genom: - kunna förstå de begrepp och ord i ämnestexten.
- kunna veta varför vi använda till exempel olika kolföreningar.
- lära sig fördelar och nackdelar med fossila bränslen.
- kunna att använda degitala redskap ( mobilen, datorn) för att utvidga sina kunskaper och uppfattningar.
- Uppföljningen:
Genom upprepningen, diskussioner, uppgifter , och uppföljning förstår eleven småningom texten och kunna att läsa en ämnestext och kunna relatinera kemiska ord som gäller miljö, hälsa och samhälle. Genomgången förmar grunden som hjälper eleven att förankra och utvidga hans kunskaper och utveckla dem.
1 kommentar(er)
